Jag känner mig arg men mest besviken. Jag förlåtet och förlåter men vad fan hjälper det? Jag har försökt ignorera men inte hjälper det heller.. Vad ska man göra, jag förstår ärligt talat ingenting? Jag har aldrig kännt mig så chockad, det ända jag tänker på är '' hur fan kan man, hur fan kan man göra så här?'' . Det kanske inte är mig själv jag ska tycka synd om utom den istället?eftersom det är ju jag som kan gå ifrån med värdighet och veta att det inte är jag som är den dumma. Trodde det var på väg frammåt ett tag men det visar sig bara att den man ska kunna lita mest på sviker mig gång på gång men jag kan inte göra något åt saken. För inte kommer den ändra sig för min skull iallafall. Känns så sjukt att man går med ett stort leende på läpparna varje dag och låtsas att allt är bra när man igentligen mår så jävla skit. Men man får väl ta och leta upp det mer positiva i livet och göra det till de bästa, livet är ju inte perfekt för någon!

Godnatt ❤❤

Känslan man får när man bara känner sig ensam, när det känns som om alla bara ser ner på en och säger '' vad fan är det för jävla mes '' antingen har jag pms eller så har jag bara en sådan dålig självkänsla. Men det är ju inte ovanligt att känna så här? Jag tror det är väldigt vanligt nu för tiden att tjejer har den här känslan, även killar. Att man t.ex. Känner sig tom, ingen gillar än, de spelar ingen roll om du pratar för ingen lyssnar, du duger bara inte till helt enkelt. Men man måste nog komma ner till botten och må skit och känna sig ensam och värdelös för att kunna komma på fötter igen, det gäller bara att ha tålamod och ge det tid!